Utredningen av Överförmyndare Angelica Texmo i fallet Ida Johansson (220909-8744) – I
December 16, 2016
Hej Gusten!
Jag har hört av An Evander Wennberg att hon har varit i kontakt med dig och att utredningen mot Överförmyndaren Angelica Texmo snart är klar. Jag är mycket tacksam för Ans engagemang i att hjälpa Ida. Men det har tagit väldigt lång tid för en så allvarlig sak. Jag hoppas att du tar det här på största allvar. Angelica har sedan augusti 2012 varit medveten om de övergrepp Ida har blivit utsatt för. Linda Wierman kontaktade henne initialt vid det tillfället. Sedan dess har ett antal personer kontaktat Angelica angående de övergrepp som pågått kontinuerligt mot hennes huvudman, Ida. Angelica har trots bevis vägrat att anmäla dessa övergrepp till polis, IVO eller andra myndigheter. Hon har varit totalt likgiltig inför att hennes huvudman har plågats mycket svårt. Hennes likgiltighet har lett till mycket svåra konsekvenser för hennes huvudman. En person som drabbats av skada och befinner sig i en utsatt situation måste kunna lita på att Överförmyndaren sköter sitt jobb. I det här fallet har Angelica gjort tvärt om och avsiktligt, trots tydlig och fullständig information, begått allvarliga brott. Hennes medvetna handlingar har lett till fruktansvärda plågor och trauman som är långt värre än den initiala stroke Ida först drabbades av. Hennes handlingar har även lett till att Idas liv vid flera tillfällen varit i fara. Allt detta känner Angelica till, men hon har ändå varit likgiltig inför hur hennes huvudman har plågats och vägrats den vård hon behövt.
Det ska inte kunna vara möjligt att en Överförmyndare som vägrar att anmäla övergrepp och som avsiktligt tillsätter en god man mot huvudmannens vilja – en god man som hon dessutom vet har förgripit sig på huvudmannens rätt och som uppmuntrar till fortsatta övergrepp – får fortsätta på det sättet. Det är mycket allvarligt. Och i det här fallet är det dessutom förenat med omänskligt lidande och fara för livet. Det krävs akut agerande.
Angelica visste att Ida kunde kommunicera och uttrycka sin vilja. Angelica visste Idas vilja. Hon visste Idas vårdbehov. Hon visste att Margareta (Idas dotter) och Gösta (Idas man) hade sett till att Ida skulle vägras den rehabilitering som hon var inplanerad för. Hon visste dessutom att Ida inte ville ha Gösta som god man och hon kan inte ha haft några som helst problem med att räkna ut varför. Något grymmare än att vägra en person vård efter en stroke kan man inte utsätta en person för. Det säger en hel del om både Margareta och Gösta. Överförmyndaren, Angelica Texmo, var mycket väl medveten om denna fruktansvärda grymhet och vad det innebär att vägras vård efter en stroke. Hon var mycket väl medveten om Idas rättigheter till den vård hon behövde och att Gösta och Margareta hade förvägrat henne den rätten. Hon visste mycket väl att Gösta hade stoppat rehabiliteringen innan hon utsåg honom till god man. Angelica visste att han inte skyddade Idas rätt till vård. Hon var även väl medveten om de övergrepp som skedde påLevinsgården, vilket hade rapporterats till kommunen och till henne av ett antal personer både inom och utanför vården (varav de inom vården fick sparken och de utanför fick besöksförbud vid 8 september mötet 2012). Allt detta var Angelica mycket väl medveten om. Hon visste också att Gösta inte på något sätt skyddade Ida mot de övergrepp hon blev utsatt för. Hon visste att han inte hade anmält några av dessa övergrepp och hon visste att han till och med hade uppmuntrat till flera av dessa, samt försvarat Levinsgården. Hon utsåg avsiktligen en god man som hon redan hade bevis för skadade huvudmannen, Ida. Och hon tog kommunjuristen, Staffan Hillström, till hjälp.
Du har redan fått utförlig information om allt detta för över ett år sedan, bifogad. Nedan kan du se Idas vårdbehov, hur hon själv jobbade hårt för att bli bättre, hennes rätt till vård, att hon blev vägrad vård av dotter och man, samt hennes egen vilja och att övergreppen rapporterats tydligt till Angelica. Det säger en hel del…
Jag hoppas för Idas och andra svårt utsatta personers skulle att du agerar snabbt och kraftfullt mot Angelica. Ida är fortfarande i livet trots det hon pga av Angelica har blivit utsatt för. Det är mycket brådskande att en Överförmyndare, som är medveten om de övergrepp hennes huvudman utsätts för och som är likgiltig inför dessa och dessutom handlar mot huvudmannen, inte får fortsätta med det. Varje dag av dessa brutala övergrepp är en dag för mycket.
Vad kommer du att göra åt saken?
Hälsningar,
Calle
Calle Johansson
Email: callej@live.com
Mobil: +1 (415) 996-7934
From: Elisabeth Turesson
Sent: Wednesday, August 1, 2012 7:43 AM
To: Calle Johansson
Subject: SV: Tack för idag!
Hej!
Jag kan höra av mig till läkaren och sedan bistå med ett intyg bestående av en funktionsbedömning. Läkaren måste som sagt skriva remissen.
Jag tror att rehabilitering skulle hjälpa Ida mycket, i och med att hon visat sådana framsteg de första veckorna. Dessutom är hon beredd att jobba för det har jag märkt.
.
.
.
Med vänliga hälsningar
Elisabeth Turesson
Leg sjukgymnast
From: Peter Borenstein
Sent: Friday, July 15, 2016 6:34 AM
To: Calle Johansson
Subject: RE: Min Mor Ida Johansson behöver hjälp
Bäste Calle!
Ja, det verkar förfärligt! Enligt Socialstyrelsens Riktlinjer för Strokesjukvård, skall alla patienter ha rätt till
rehabilitering. Jag uppfattade inte riktigt varför den initiala rehabiliteringen uteblev. Var det Din far som inte ville??
Beträffande vanvården i hennes boende, tycker jag att Du skall anmäla situationen till Inspektionen för Vård och
Omsorg.
.
.
.
Hjärtliga hälsningar!
Peter Borenstein
________________________________________________________________________________
Rabbi Peter Borenstein, M.D.
Adjunct Professor of Neurology / Adjungerad professor i neurologi Ingatorpsgatan 2
S‐412 62 Göteborg, Sweden
+46‐708‐20 93 03
Bäste dr Mats Ullén,
Jag skriver till Dig i Din egenskap av husläkare till Ida Johansson (220909-8744). Själv är jag vikarierande underläkare i Stockholm och vän till en av Idas nära anhöriga, Calle Johansson, och det är på så vis som jag har kommit att ta del av Idas historia och hennes problematik kring att erhålla inneliggande rehabilitering efter sin tid på Östersunds sjukhus.
Kort bakgrund:
Ida drabbades av en vänstersidig mediainfarkt juni-12, med nuvarande sequele högersidig pares och expressiv afasi. Hon hade i efterförloppet blivit remitterad två gånger till Remonthagen för inneliggande rehabilitering efter akutvården, och två gånger har Idas andra anhöriga avbrutit denna rehabperiod. Orsaken till avbrytandet är mig obekant, men det som uppdagats för mig är att det ter sig inte ha varit baserat på patientens egna önskemål eller oförmåga att tillgodogöra sig rehabiliteringen.
Remissförslag:
Eftersom jag inte är behandlande läkare till Ida och har liksom Du, journalförningsplikt och uppföljningsskyldighet till de patienter för vilka jag skriver remiss, går det inte att jag själv skriver en sådan. Det jag å andra sidan kan göra är att skriva ett remissförslag till behandlande läkare för remittering till Remontahagen för en period av inneliggande rehab. Motiveringen behandlas i följande punkter:
Östersunds Rehabcentrum Remonthagen har accepterat Ida för inneliggande rehab och väntar nu enbart remiss.
Ida har tidigare blivit remitterad för rehabilitering, och således bedömts som rehabiliteringsbar. Vad jag förstår, och som även observerats av andra i Idas närhet, är hon motiverad till rehab och har gjort framsteg under den tid som hon tagit del av sådan. (Utlåtanden kan inhämtas från journaluppgifter på sjukhuset och Remonthagen).
En patients rehabiliteringsbehov bedöms av professionen och inte av de anhöriga. Efter diskussion med sjukhusjurister samt Socialstyrelsen styrks att det inte heller finns någon rangordning för vem av en patients anhöriga skall få ”bestämma” över dennas vård om patienten själv ej kan förmedla sig.
Ett godmanskap bör inte heller användas för att överrösta behovet av rehabiliterig. Det anordnas visserligen ”om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person”. Det stämmer att Ida är i behov av en god man, men att frånhållas rehabilitering efter att, av professionen, bedömts som rehabiliteringsbar är inte liktydigt med ”att sörjas för”. Snarast tvärtom.
Rehabilitering efter akut strokevård, om rehabpotential och träningsmotivation finns, brukar vara en självklarhet. Mycket tacksam ifall pat kan få chansen till rehabilitering enligt den initiala planen, trots att lång tid har förflutit sedan dess, innan ännu längre tid förflyter. Remonthagen väntar enbart remiss.
Bästa hälsningar,
Agnes Gorczyca, vik. ul., Stockholm
From: Carina Johansson
Sent: Friday, August 10, 2012 1:43 PM
To: Calle Johansson
Subject: Re: Hur mår Ida Johansson?
HEJ IGEN!!
Din mamma hade det vi kallar en mediainfarkt på vänster sida i hjärnan, d v s i det område med blodkärl
som försörjer det område som sitter ganska centralt i hjärnan och då på vänster hjärnhalva. Under
vårdtiden här hölls kontroll på blodtryck och puls mm regelbundet enligt det vi kallar strokerutiner, d v s
var sjätte timme dygn ett, och sedan två gånger/dygn. Blodtrycket har legat stabilt på 150-160/80, och pulsen runt 80, vilket är bra(väldigt bra för en gammal människa).
Det finns ju ingenting som hindrar din mamma från att aktivera sig fysiskt.
.
.
.
m v h
Cina Johansson
Koordinator/undersköterska strokeavdelningen
Medicinska specialiteter
Område Hjärta Neurologi Rehabilitering
Region Jämtland Härjedalen 2016-03-24
Vid granskning av journalanteckningar från den tiden då remiss skrevs för din mor
framgår det, precis som du angivit, att remiss skrevs 120731 och att den sen togs tillbaka
120806 i samråd med döttrar och make.
.
.
.
Med vänlig hälsning
Lena Olander Anna Frisk
Områdeschef Enhetschef
Idas egna önskan:
From: Eva Törnqvist
Sent: Tuesday, December 9, 2014 4:54 PM
To: Angelica Texmo
Cc: Calle Johansson
Subject: Ida Johansson
Hej!
Jag skriver angående Ida Johansson, 220909-xxxx.
Jag arbetar själv som överläkare i Stockholm och har tidigare även arbetat vid geriatriken i Stockholm. Jag har fått beskrivit för mig hur Ida har behandlats på boendet sedan drygt 2 år tillbaka och jag har konstaterat att stora delar av den vård och omsorg ej är förenligt med modern svensk vård och omsorg. Jag har därför skrivit anmälan till IVO angående detta.
Det har också varit klart att Idas närstående haft olika grader av kunskap kring vad god vård och omsorg kan vara och olika åsikter hur man bäst bevakar Idas rättigheter. Trots detta har man utsett Idas make till God man.
Det har tex framkommit att Ida vid flera tillfällen bryskt fått läggas och stängas in i mörkt rum. Förutom verbala protester har hon inte haft några fysiska möjligheter till något alternativ. Vidare har det även framkommit att man ibland pga krav från Idas make tillika god man med fysiskt våld och under protester lagt Ida för kvällen och släckt rummet. Det finns ett otal beskrivningar av bestraffningar och inlåsning på mörkt rum. Dessa händelser är att betrakta som en tvångsåtgärd inom vården vilket det ej finns lagrum för varken gentemot patienten eller Levinsgården, det är därtill högst oetiskt. Detta är således exempel på kraftigt övervåld/övergrepp mot patient i försvarslös ställning.
Jag skriver till dig då jag och Idas son Calle Johansson starkt ifrågasätter valet av god man då Idas make ej kan bedömas själv kunna stödja sin hustru Ida i att förvalta hennes intressen/rätt på bästa sätt.
.
.
.
Mvh/
Eva Törnqvist