Ida får inte rehab – vanvårdas på äldreboende

8 december 2015

Ida Johansson, 92 år, drabbades av en stroke sommaren 2012. Sedan dess bor hon på särskilda boendet Levinsgården i Gäddede, i Strömsunds kommun i norra Jämtland. Sonen Calle kämpar för att hon ska få rätt vård och rehabilitering.

Ida tappade talförmågan och blev förlamad på höger sida vid stroken i juni 2012.  Hennes mentala förmåga är dock intakt och hon kan göra sig väl förstådd. I det akuta skedet fick hon bra vård på lasarettet i Östersunds sjukhus, med både sjukgymnastik och arbetsterapi en till två gånger om dagen, med början redan efter ett dygn då hon låg på strokeakuten. Hon var mycket träningsvillig, uppger Calle.

Sedan skulle Ida få vård på Remonthagens rehabiliteringscenter i Östersund. Men hennes dotter och man stoppade remissen som  distriksläkaren i Gäddede hade skrivit. Denne gick med på att skicka Ida till Levinsgården i byn, ett ställe som hon själv uttryckligen hade bett om att aldrig hamna på.

Det finns gott om brister i omvårdnaden på Levinsgården.  Calle har kontinuerligt påpekat att Ida och andra boende misshandlas både psykiskt och fysiskt av personalen. Detta har lett till att han motarbetas av både personal och anhöriga, som kallar honom för ”ett arbetsmiljöproblem”. Han har trakasserats och hotats vid flera tillfällen och fått besöksförbud.

Levinsgården hävdar att de har ett strokerehabiliteringsprogram, men det som står i dokumentet äger inte rum.

- Min mor kämpar, men hon mår fruktansvärt dåligt av det hon blir utsatt för. Personalen har möjligen blivit bättre på att dölja vad som pågår på Levinsgården. Men övergreppen och vanvården fortsätter som tidigare, säger Calle om situationen.

Många besökare, däribland jag, kan vittna om hur dålig situationen på Levinsgården är. Här är några exempel:

- Ida tvingas ligga i sängen större delen av tiden, mot sin vilja.  Även andra boende  lämnas på sina rum större delen av dagen. De har inte tillgång till några aktiviteter eller annan stimulans.  Rummen är ljudisolerade och tidvis låsta. Överdriven vila har generellt negativa hälsoeffekter och är mot etablerad praxis för behandling av strokepatienter. Ida isoleras ofta i mörker, vilket ger risk för depression.

 - Ida får inte gå på toaletten när hon vill och tvingas ofta göra sina behov i sängen, och ibland ligga i sin egen avföring i timmar. Förutom att det är psykiskt nedbrytande är det en infektionsrisk.

- Ida får stora doser av sömntabletter som Imovane, vilket ofta gör henne klumpig och förvirrad.

- Idas hälsa har förfallit under vistelsen på Levinsgården; hon har obehandlade lung-, hud- och tåinfektioner.

- Munvården är bristfällig. Ofta slarvas det med tandborstningen. Under tiden på boendet har Ida tappat flera tänder och har svårt att äta eftersom hon har så ont i munnen. Detta kan ge infektioner som kan vara livsfarliga vid hennes ålder.

- En stor del av personalen visar ingen respekt mot Ida och de andra boendet. De pratar över huvudet på dem, lyfter och flyttar på dem utan att förvarna eller förklara vad de gör.

- Ida behandlas av personalen och en del av sina anhöriga som om hon inte hade någon mental kapacitet överhuvudtaget, trots att hon tydligt kan visa sitt samtycke och ogillande. Detta tar man oftast inte hänsyn till.

Calle har gjort en rad försök att lyfta problemen hos Strömsunds kommun, överförmyndaren med flera, men de har varit fruktlösa. Flera anmälningar har också gjorts till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, men förutom ett föreläggande om att åtgärda Idas tänder har det inte gett några resultat.  

- Vänner till mamma och mig som har besökt Levinsgården har börjat uppvakta politiker, internationella medier och internationella människorättsorganisationer för att försöka förbättra situationen.  De lokala medierna har tyvärr inte velat bevaka detta, säger Calle.  

Maria Holm

Frilansjournalist