Uppdatering från Calle Johansson - 23 februari

23 februari, 2015

Det har fortfarande inte skett någon förändring:

Hon [Ida] är inlåst, isolerad i ett mörkt rum, vägras gå på toaletten, straffas och isoleras när hon klagar eller gråter över misshandeln, vägras äta med andra, drogas till okontaktbarhet (hon får Zopiclone 7,5 mg VARJE kväll), etc...

Ida drogad, okontaktbar.

2 februari 2015

Mamma hade bajsat i sina byxor. Jag vet inte hur länge hon hade legat i detta. De har bytt blöjor på henne nu. Det stinker i hennes rum, men inte i badrummet. Jag tror inte att de ens tog upp henne ur sängen.

3 februari 2015

De har lagt mamma i sängen i ett mörkt rum.

De har lagt henne i sängen i ett mörkt rum, inte tagit henne till badrummet och de har drogat henne.

4 februari 2015

  • Mamma låg i sängen i ett mörkt rum när vi kom dit vid 16-tiden. 

  • Hon var ensam i mörkret och skrek. Ingen kom för att se henne från personalen. 

  • Det var 5 av personalen på kontoret. Ändå var det ingen som brydde sig tillräckligt för att se varför mamma skrek. Och de brydde sig inte om att de hade placerat henne i mörkret mitt på dagen - vem vet när.  

  • Ingen av de andra boende var någonstans. De uppmuntrar inte till några aktiviteter eller sociala interaktioner här. Är detta ett fängelse? 

    Detta kallas tortyr i alla andra situationer. För en gammal eller skadad person är det långt mer än så. 

    Senare samma dag. 

    De har lagt mamma i sängen.  

    Hon skriker.

8 februari 2015

Mamma låg instängd i sängen i ett mörkt rum och skrek så att jag kunde höra det i korridoren när jag kom. Ingen brydde sig om att bry sig om det. Vansinnigt! Mamma får inte komma upp till middagen.

 

9 februari 2015

Mamma ligger i sängen i mörkret. Hemsk bajsstank i hennes rum. Jag vet inte hur någon kan överleva i den här stanken. De har dörren stängd istället för att vädra ut. Mamma är instängd i den här stanken. Fruktansvärt! Ingen lukt i badrummet dock. Hon tvingades göra i sina byxor igen troligen i sängen.

 

10 februari 2015

Mamma i sängen i mörkret drogad med dörren stängd när jag kom hit före 7:40pm.

Hon var glad att se mig, men hon är MYCKET drogad.

Kjell Söder ringde. Mamma ville prata med honom, men hon kunde inte. Hon var för drogad. Riktigt galen igen i kväll.  

Kjell vill hjälpa till.  

Vi måste få ut mamma från Levinsgården så fort som möjligt. Kan du hjälpa till?

 

11 februari 2015

Mamma drogades och lades till sängs i ett mörkt rum innan jag kom hit. Vem vet när...

Dörren till hennes rum var stängd.

 

14 februari 2015 

Mamma var redan drogad när jag kom hit.

 

18 februari 2015

Mamma i isoleringscell. De hade lagt henne i sängen i ett mörkt rum och stängt in henne. Detta var före kl. 19.00. Jag vet inte om hon ens har varit uppe den här kvällen. Hon var redan i pyjamas när jag kom hit och hon är helt borta, drogad.  Hon ger ifrån sig ljud men reagerar inte på någonting.

En timme senare.

De gjorde mammas rum helt mörkt och lade henne i sängen och drogade henne. Sedan stängde de den ljudisolerade dörren så att de inte kunde höra mammas ljud och kamp för att andas.  

Sjuka människor. Så sjuka! 

Ytterligare en timme senare. 

Ingen fika för mamma ikväll.  

Hon är fortfarande så drogad att hon inte reagerar på någonting. Hon är mycket orolig när de drogar henne. Hon rör sig, ger ifrån sig ljud och skriker. Men hon är så drogad att hon inte kan reagera på någonting som hon ser eller hör.

Det är fruktansvärt att se detta.

Ytterligare en timme senare.

Fortfarande helt okontaktbar.

 

20 februari 2015

Mamma ligger i sängen i ett mörkt rum och är helt drogad. Hon tittar på mig men är helt okontaktbar.

Hon är galen.

Hon ligger och gör ljud och de har satt på musik och stängt in henne.

De andra sitter och fikar.

Musiken har varit på sedan 18.40.

Hon lades till sängs innan dess.

Igår fick hon inte komma upp till lunch.

 

21 februari 2015

Mamma har mycket ont i magen. Hon vägrar att gå på toaletten. Hon har inte bajsat på 7 dagar. Den 14 februari var sista gången. Mamma har stora plågor och hon lider. Jag ringde pappa. Han vägrar att hjälpa henne. Han la på luren.

Vad kan jag göra nu?

Allt detta stämmer väl överens med hur året började. Den 1 januari:

Personalen hävdar att mamma inte behövde gå på toaletten. Mammas rum stinker av kiss när vi kommer in. Pappa bekräftar.  Han bryr sig dock inte om att personalen ljög och att de vägrade henne att gå på toaletten. Han kommer inte att vidta några åtgärder.

 

Även från Idas son, Calle Johansson:

Zopiclone (Imovane)

Mamma har fått minst 7,5 mg Zopiklon varje dag sedan åtminstone den 16 september 2014, se protokollet nedan.

Vi vet att de har gett mamma sömntabletter och eventuellt andra droger (Sobril, Stesolid, Citalopram) utan att sätta detta i mammas journaler. Cecilia har också bevittnat detta.  Det har också funnits indikationer på att de har gett mamma mer än 7,5 mg. Så det är möjligt att hon har fått mer och det är känt att hon har fått Zopiclone (Imovane) när de har förnekat det och inte satt det i hennes journaler. Men vi har detta register:

Zopiclone (Imovane) gavs först till mamma under hösten 2012 strax efter hennes stroke. Det bekräftades av personalen initialt och förnekades sedan fram till sommaren 2014 när jag konfronterade dem med bevis och andra uttalanden från personalen. Vi har detta från maj 2013:

Mamma hade INTE några problem med att sova. Jag tillbringade varje natt med henne i Östersund den första veckan efter hennes stroke. Jag tillbringade också flera nätter inledningsvis på Levinsgården. Mamma hade inga problem med att sova. Hon vaknade dock vid femtiden på morgonen, som hon alltid gjorde även före sin stroke, och behövde gå på toaletten.  Levinsgården vägrade mamma att gå på toaletten, vilket fick mamma att gråta och föra oväsen och få panik tills hon inte kunde hålla sig längre utan var tvungen att kissa i sängen. Efter att hon gjort det var hon helt förkrossad och kunde stirra i taket i ett par timmar. Hon hade inga sömnproblem, men hon förde oväsen och försökte ta sig upp ur sängen när hon behövde gå på toaletten, vilket var mycket normalt för henne även före stroken.

 

Motiveringen från läkaren, sjuksköterskorna och pappa är att mamma inte kan sova utan sömntabletter.  De visste alla mycket väl att mamma behövde gå på toaletten på natten, men de vägrade henne att gå och gav henne sömntabletter och hävdade att hon inte kunde sova. Sedan använde de också detta mot henne på dagarna när de vägrade henne att gå upp ur sängen och hävdade att hon var för trött för att gå upp.